I början av oktober gav vi oss av på en lite annorlunda semesterresa. Vi har i flera år haft lösa tankar och diskussioner om att köpa oss ett hus i Italien. VI har vid flera tillfällen semestrat i Ligurien och landat i att om vi ska köpa oss en plats, så är det nog där. Vacker kust med söta små byar, god mat, havet, vackert ljus, vindlande vägar och härliga vyer. Lätt att ta sig till både med tåg, bil och flyg. Vi har semestrat både på blomsterrivieran, sträckan mellan San Remo och Genua och på kusten söder om Genua ner mot Toscana. Båda kusterna har sina har sina fördelar. Nu ville vi gå mer på djupet i vårt utforskande för att testa och utvärdera de olika delarna. Vi skulle besöka många små pittoreska byar och badorter för att skapa en sammanvägd bild.

Vi landade i Pisa. Hämtade ut bilen och styrde i mörkret på vindlande vägar mot Tellaro. Det var behagligt varmt och vi njöt av en sen middag. Hotellet var en riktig strandhotellsklassiker. När vi vaknade och öppnade balkongdörren njöt vi av vyer med cypresser, medelhav och blå himmel.

Vi började vårt utforskande med att strosa runt i Tellaro, en tidigare fiskeby som blivit en badort med närhet till Toscana. Byn var liten med söta små hus och vackra vyer. En liten fiskehamn, en gammal stadskärna med vindlande gränder och ett antikt kapell utgjorde centrum. När vi kom tillbaka till hotellet njöt vi av en äkta italiensk hotellfrukost. Sen rullade vi vidare längs kusten.

Vi hade spanat på ett hus utanför Rapallo, som vi åkte förbi för att få en bild av läget. Sen svängde vi av motorvägen till SS1 med riktning mot Camogli. Vi åkte på små vägar med fantastiska vyer ut över Portofinohalvön. Camogli var en pittoresk stad med tydliga anor från La belle epoque, men svårtillgänglig. Så lunchen avnjöts i Recco. På våra hotellvärdars rekommendation blev det en Foccacia de Recco, en tunn spröd pizza fylld med ost. Vi rullade vidare på SS1 som bjöd på fantastiska vyer ut mot havet. Dock är denna del av kusten relativt otillgänglig med branta klippor och få stränder. Men o så vackert.

När vi närmade oss Genua svängde vi upp på motorvägen och höll oss till den ända bort till Taggia, i närheten av San Remo. Där styrde vi upp i bergen mot Badalucco och kvällens boende. Våra värdar hade uppmanat oss att komma innan det blev mörkt, då vägen upp till boendet inte var så bra. Vägen var smal, berget den klättrade på var brant, det hade nyss varit ett jordskred som fört med sig delar av vägen. Halvvägs upp fick vi möte. Tack vare Petters förarförmåga fixade det sig, men vi kom upp till boendet med andan i halsen. När vi hämtat andan och landat lite kunde vi njuta av de vackra vyerna och värdarnas gästfrihet. Men vi valde att gå ner till byn den kvällen för att äta middag.

Badalucco är en typisk bergsby som ligger i en brant dalgång med en flod i botten. Byn var söt men lite sömning. Vi hittade en bar på torget där vi tog ett glas vin och tittade på ortsborna som lämnade kvällens mässa. Sen letade vi oss fram till kvällens restaurang Umami, som bjöd på en avsmakningsmeny med rika smaker.

Efter frukost och en vådlig färd ner från boendet gav vi oss av ut mot kusten. Förbi Taggia di Arma till Riva Ligure, Terzorio, Pompeiana och Cipressa för att landa för en förmiddagsfika i Santo Stefano och en lunch i San Lorenzo. Det var mysigt att komma tillbaka, ta en tur vid stranden och återuppleva gamla sommarminnen.

Vi fortsatte förbi Imperia och landade för kvällen i Andora. Där fanns en mysig strandpromenad, men så här års var staden ganska sömning. Flera restauranger var stängda, men vi hittade ett mysigt ställe i ett gammalt försvarstorn, med una pizza per due.

Nästa morgon fortsatte vår färd längs med branta, vindlande vägar med vackra vyer. Förmiddagsfika avnjöt vi i Alassio. Vi gillade Alassio, som är en charmig klassisk badort enligt brittiskt manér, en lång strand och en pir. Vi fortsatte utmed kusten mot Finale Ligure, där vi strosade och åt lunch nere på stranden. Där bestämde vi oss för att skippa planerna på en kväll och natt i Genua och fortsatte förbi Noli, Savona, Celle Ligure och Varazze. Målet för dagen var Nervi.

Kvällens boende var i Villa Bonera di Nervi ett gammalt palats, som var något bedagat, men o så charmigt. Vi tog en promenad och avnjöt middag nere i hamnen.

Det regnade och regnade. Regnet forsade utmed vägarna ned mot huvudvägen. Kvinnan som väntade på bussen blev nedstänkt gång på gång från den sjö som bildats vid busshållplatsen. Vi fortsatte utmed kusten på SS1 och passerade Santa Margherita och Rapallo som är riktigt klassiska turistorter med fina klassiska hotell och villor. Och vidunderliga vyer. Vi utforskade flera småbyar på vägen från Chiavari och landade för en lunch i Sestri Levante.

Kvällens mål var Moneglia, för att komma dit fick vi åka genom en lång, enkelriktad, tidigare järnvägstunnel. Väl på hotellet passade det bra med en stunds spa, för vädret var fortfarande grått och regnigt. I bastun fick vi tips om restaurang Assirto, som blev kvällens upplevelse.

Och en upplevelse blev det. en liten personlig restaurang med några få bord. En värd som bjöd på berättelse om varje rätt och vinet därtill. Rustika liguriska rätter med en tvist. Lite groll med frun. En napolitansk serenad. Desertvin och skorpor att avsluta med. En fantastisk kväll att lägga i minnesbanken.

Nu var det dags att utforska Cinque Terre, men först ett stopp i Levanto. Cinqe Terre är ju också en nationalpark och med bil får man verkligen en bild av bergen och skogarna som omringar de små byarna. Det var fascinerande att se vinodlingarna som klättrar på höjderna och de vagnar de använder för att skörda. Om det inte varit lågsäsong hade vi nog inte mött så få bilar som vi gjorde. Men när vi nådde Manarola fick vi en bild av hur mycket turister som besöker de små byarna. När tåget kommer blir det som en invasion, trots lågsäsong. Men byarna var vackra och vandringsvägarna som går mellan dem bjuder på fantastiska vyer.

På kvällen åt vi en mysig middag inne i Pisa. Sen strosade vi utmed Arno och hittade Piazza delle Vettovaglie där vi avslutade kvällen med ett gott glas vin. En bra avslutning på en mysig vecka i Ligurien.

Men vad kom vi fram till då… Att vi inte vill köpa ett hus i Italien, än. Vi vill fortsätta resa och utforska olika ställen. Men vi vill inte släppa tanken på vår plats i Italien, så det kanske kommer tids nog. Och om eller när vi skulle köpa ett hus i Italien så vet vi mycket mer om vad som är viktigt och vilka delar vi ska söka i.

Våra favoriter:

Området vid Terzorio, Pompeiana, Cipressa, San Lorenzo och Santo Stefano bjuder på böljande kullar och vackra vyer. Flera mindre orter utmed kusten med fina strandpromenader, mysiga stränder och charmiga byar.

Alassio och Laiguelia är mysig städer där bergen är lite högre och vyerna mer dramatiska. Här finns ett större utbud av shopping och restauranger.

Vid Santa Margherita och Rapallo är det också otroligt vackert, men troligtvis är prisläget för högt med närheten till Portofino.

Sestri Levante är också en favorit där vi skulle kunna tänka oss att landa. Och Moneglia är en bubblare.